Intressant notering:
Idag har Ernst Wigforss i Radio Hallands omröstning blivit utsedd till tidernas viktigaste hallänning. Han fick 57% av rösterna.
Av de fem finalisterna kom Carl Bildt sist med 7%!

Om man gör en tur på skogsvägarna runt om i vår kommun så ser man att skogsbolagen avverkar skog i en takt som vi inte skådat tidigare. ”Föryngringsytorna” blir fler och större. Man känner inte igen sig i skogen.

Vi skryter ofta om vår kommun, som ett ställe där naturen finns in på knutarna.
Men: Vad håller på att hända med denna ”fina” natur.

Jag är med i Kommunstyrelsen i Skinnskatteberg och har för en tid sedan föreslagit att KS inbjuder Sveaskog (som jag antar är den största skogsägaren i kommunen) till ett KS-möte och ber om information hur företaget resonerar när det gäller avverkning av VÅRA skogar.

Jag tycker att det är viktigt att Kommunstyrelsen blir informerad om hur skogsägaren tänker.

Här är några frågor jag kommer att ställa:
Vilka miljömässiga hänsyn tar Sveaskog i sin jakt på god avkastning?
Var finner vi orörd skog?
Finns det några delar av skogen i vår kommun som man tänker bevara?
Finns det någonstans i vår kommun där jag kan gå, låt oss säga 3 km, i orörd skog utan att mötas av djupa spår efter skogsmaskiner och kilometerlånga hyggen?

Den 12 juni kommer representanter för Sveaskog att närvara vid Kommunstyreslen, det ska bli intressant!

Läser om en bok av Joar Tiberg – Ingenting händer. Boken utkom 2002. I en mycket intressant artikel om gruvarbetarstrejken i Malmfälten för 40 år sedan stannar jag upp inför en sidoreflektion som Tiberg har.

I en glasmonter i idrottshallen i Kiruna finns en liten utställning om boxningsklubben BK Winter. Plaketter, standar, medaljer. Några minnesord om hur klubben representerat Sverige vid tävlingar utomlands, framgångar vid distrikts-, Norrlands-, Svenska och Nordiska mästerskap.
Men: Inga namn, inga enskilda boxare framhålls, det är kollektivet som bärs fram och presenteras.

Tiberg går rakt över gatan och in i Börje Salmings bar. Kirunasonen, dollarmiljonären. Idrotten har förvandlats till företagande och börskurs. Det är individens framgångar som premieras.

Boxningsklubben Winter verkade mellan 1932 och 1992, de sextio år när välfärdssamhället byggdes och sedan sakta men säkert började raseras. Nu är det 2007. Gemensamma, kollektiva, solidariska lösningar på samhällsproblem försvinner i rask takt. Individuella lösningar tar över: Pensionsförsäkringar, privatiserad vård, friskolor, individuella löner osv osv

Boxningsklubben Winters ”vi-känsla”, var finner vi den idag?

I veckan kom det ut att Moderata samlingspartiet nu vill kvotera sina listor för att få in flera kvinnor på moderata förtroendeposter.
Tidigare har ju Moderaterna konsekvent hävdat att man enbart skall ha kompetensaspekter när man placerar kandidater på valsedlar, inte ta hänsyn till kön. Andra partier har ju under flera år haft principen att placera var annan man, var annan kvinna på valsedlarna. Detta kan ju från en synvinkel ses som ett rättvist sätt att hantera frågan för att få in hälften män, hälften kvinnor i beslutande församlingar.

Vad Moderaterna nu gör är ju ett ”varken eller”. Man frångår gamla hedervärda principer, samtidigt som man inför en orättvis kvotering. Om man nu skall kvotera, varför skall kvinnorna enbart få 40% av platserna?

Förr var dödskallen en symbol för något ont… Gift, död, röveri och pina
Numera är det svårt att hitta ett klädesplagg för små barn som inte har ett antal dödskallar på sig

Pelargonerna som vinterförvarats i mörka källaren
jublar över ny jord, solljus och koldioxid!

Den svartvita flugsnapparen har anlänt från söder.
Fågelkören runt tomten har fått ytterligare en stämma.

Årets första sädesärla sitter på asfalten framför mig på vägen.
Flyger undan när jag kommer med bilen.

Ställde fram trädgårdsmöblerna och bytte till sommardäck i förrgår.
I morse hade det snöat.

Hade några ärenden att utföra inne i Skinnskatteberg idag.
Vid Emthyttan satt en ormvråk i en telefontråd och spanande.